Hejsan hoppas Karlsson (och heter du något annat är det synd om dig! *fastinteriktigt*) Dagen har varit super! Började med skola till 14:00 sedan drog jag, Alexandra och Estelle hem till mig och bakade obcena och vackra pepparkakor :3 Annars har hörlurar suttit i mina öron!
Fick även en rolig fråga ställd utav en människa som kallade sig 'Gull' som undrade varför jag inte har sagt att jag lyssnar på BMTH förrut och hur länge jag har lyssnat på dem. Det kan jag ta och förklara.
Det hela började med att jag lyssnade ganska mycket på ett band som heter Suicide Silence för ca 3 år sedan då jag började gå mot min...punk/alternativ stil. Via en youtube video såg jag namnet 'Bring me the horizon' Hrmmm, tänker jag första låten jag någonsin hörde med dem var 'Pray for the Plagues' Det var liksom vad som togs innan jag var helt krokad på dem. Dock har jag inte varit öppen med det. Varför? Jo inom min släkt så är det jag och min bror som är de 'annorlunda'. Min släkt/familj är mainstream. Jag är det inte! Jag kan ha svårt för mainstrema människor för jag förstår inte hur de funkar! Varför man vill vara som alla andra, jag ser inte livsglädjen i det. Men i alla fall, att lyssna på scremo, death metal eller metal över huvud taget tror jag (jag vet inte men jag känner dem ganska väl) är väldigt tabu. Ibland verkar det som att människor inte fattar att detta
Det är inte jag längre! Jag kommer aldrig gå tillbaka till att vara sådan! Jag kommer aldrig NÅGONSIN bli tjejen som lyssnar på Eric Saadé eller Justin Beiber...jag har min tre band som jag kan droga och aldrig tröttna på. American idiot lyssnade jag första gången på när jag var 12 och jag avgudar den fortfarande! Ska blogga mer om sånthär senare men nu ska jag lyssna på mer musik och spela en sak men en kär vän :3
Så jag skulle inte säga att denna dagen har varit bra. Okej cikusen var ganska trevlig och slutade bra men brorsan är sur för att jag glömde att hämta plansher på hans jobb och...ja...han verkar ha glömt 1. Jag har inget minne
TJOOOOO! Jag har skrivkramp på svenskan och derpar på blogg.se för jag har inget annat för mig...hurr di durr durr.
Vi ska då skriva en text om kärlek och jag valde (håll i er) ungdomars kärlek till musik, för vem älskar inte musik som jag? Men vi måste ha artiklar och massa skit så jag blir typ trött av...skiten...?! Därför är detta vad jag just nu håller på med :P
Green Day!!!!! Som jag dessutom får se...IGEN! Om bara 6 månader! (och ja, jag räknar dagarna!) Ska dra till London och se både dem och All Time Low igen! Det är 2 av mina 3 favvoband!!! AHHHHHHHHHH!!!!!!
Oh oh oh! Typ världens gulligaste sak hände igår!!! (och jag typ dog) en kompis och jag snackade på eftermiddagen och så säger hon till mig. 'Sanna vet du vad?' 'Nej vad?'
'Jag shippar dig!'
FAST LESSON IN SHIPPING:
Och hon var jättegullig och hade tillochmed kommit upp med ett 'shippingname' och allt. Och det var med en människa jag har crushat på ganska länge....vem?
Oliver Sykes!! Sångare i mitt 3:e och sista favoritband, Bring me the horizon
Han....jag...fuck....jag kan inte andas! Jag dör nu! Hejdå!
Tjosan hoppsan lingongren. Har Media men jag är så trött i skallen att jag gör färdigt det jag ska hemma. Har ändå bildredigeringsprogram på stora datorn hemma så det är OK! Dagen har gått......ASSNABBT! Och för tillfället fördrivs tiden med att kolla på bilder på Oli Sykes och Alex Gaskarth! NOM NOM NOM!
Kom till skolan för 30 minuter sedan....men sällskap får jag vänta på. Sitter här och är forever a stone............ Föralltid en sten! Och ja! Jag sa Sten!
Så nu lämnar vi det, ok? OK!
Som jag tror ni märker borde jag inte få svamla omkring men det är för det mesta vad jag gör! Har funderat på att göra pepparkaksdeg idag, kanske någon trevlig prick som vill joina. Eller så gör jag det någon annan dag i veckan.... Livets små funderingar.
Håller även på att måla, inte just nu, NU men i allmänhet. Vad det blir får ni se när den är klar!
Sitter på rummet och njuter av Bring me the horizon....med bara mormor och Felicia hemma!
För de av er som inte än är bekanta med detta fantastiska band skall jag upplysa er!
Men sedan är det ju det faktumet att mormor antagligen tror jag sitter här och utöver någon ritual för....djävulen... Aja då får väl hon tro det! Jag vet vad jag gör, jag har gjort en helt ny header, jag vet att allt inte är perfekt än men jag jobbar på det...OKEJ? Och sedan så rollspelar jag!
No satan...not at all!
det hände även något mindre roligt idag... Mormor, gullig som hon ändå är skulle göra pankakor men jag mådde så illa av lukten att jag avstod.
Jag sökte på youtube och hittade klipp ifrån Konserten i Belin...jag började gråta! Mina 2 favoritband spelade! Jag highfivade Jack Barakat och det var den bästa dagen i mitt liv.
Jag menar...jag stod där...jag var där! I marshpiten (ATL grej) och var där...och hörde dem och....såg dem!
Och sen kom....
Om ni bara visste hur mycket jag längtar tillbaka för att inte nämna hur mycket jag längtar till Juni nästa år då jag får se både All Time Low och Green Day igen!
Börjar om 1,5 timme men jag kom hit till skolan för att hjälpa TIILLLDDDAAAA med hennes blogg so you better check it!!!!!!!!!!!!!!!!! Så nu kan jag chilla här med Snigel, Tiiilda, Karlsson och Vivvan.
Ja och Tiilda för ett par veckor sedan!!!
Så nu snackar vi om katter och sängar haha jag tycker att ni ska kolla hennes blogg. Hon lägger upp MATPORR!!!! Så förövrigt ska jag återvända till bloggande nu, och med det menas att jag ska göra mitt bästa för att uppdatera varje dag :P
Va....vad är detta för rubrik? Tja, jag ska faktiskt skriva av mig lite, jag...har kommit fram till att jag inte orkar med kärlek eller förhållanden just nu. Så enkelt är det. Varför? Jag är kär, men jag vet OCH JA JAG VET! Att människan jag gillar inte har samma känslor för mig. Så jag börjar undra, jag kanske klarar mig bäst själv. Med mina böcker, min musik och mina dagdrömmar. Det är kanske så jag blir lycklig. Jag skulle faktiskt tro det.
Så kanske (absolut inte) för alltid, men för ett tag, tills jag har ordning på mitt liv, kanske kärlek inte är för mig.
Anledningen till att jag skriver seriösa inlägg om mina tankar och känslor är just för att kunna se tillbaka på det och kunna återfå styrka när vägen faller sönder. Som detta. Hitta även något annat bra, något som jag vill ändra på, och återigen detta inlägget är inte till DIG som random läsare men till mig som motivation.
Annie mitt under.... Okej vilken random början. Annie är en klasskompis (BTW) och idag (för hon är sååååååå underbar) visade hon mig....oh gud jag kan inte ens!!!!
Han kan sjunga, han kommer från Sundsvall och han.....JAG MENAR KOLLA PÅ HONOM! SÅ SNYGG! *DÖR* Kan inte Yohio bara...bo i min garderob? Snälla...........eller var det creepy? Antagligen.... Jaja.... Har I alla fall Alex! Skrev faktiskt upp honom på min önskelista.... nummer 1. ALEX GASKARTH!
Och tänk att jag sett denna underbara man som stal mitt hjärta i Augusti....ALEX!!!!! Men nu ska jag sluta svamla om Britter och Svenskar....även om jag kunde hålla på i timmar :P Ha det bra! Och fortsätt vara awesome!
Tänkte börja med att ta det jobbiga vilket är (som de flesta gångrer med mig) kärlek. Jag hatar när jag börjar gilla någon, det räcker med det. Men också när någon tar mitt hjärta, igår mådde jag skit, sket I att lajva och satt bara hemma. Orkade verkligen inte träffa folk över huvud taget. Hade dock en härlig eftermiddag med Bambi och Annie på stan :D Men när jag blir kär...och jag vet att den andre inte är kär i mig...då börjar jag undra ifall jag skulle försöka undvika kärlek, eller sluta tro på det helt. Leva i böcker? (det lät det :3 )
Jo och pyssel....jag har hittat en jättebra stav som jag ska göra om och sätta en kula på så det blir som en trollstav!!! Exalterad till max!!
Har ni också sådana stunder? När allt bara är kaos, när inget går att fokusera på? Jag har det, jag har stunder då mitt hjärta börjar banka så febrilt att jag tror jag ska svimma, då luften i rummet jag sitter i känns som den tar slut för vare andetag jag tar, sådana stunder kan komma när som under en dag, när jag sitter på rummet och skriver en låt eller spelar musik, när jag pluggar, när jag är i skolan eller hos en kompis.
Det är som om någon öppnade varenda port till varenda känsla, tanke och ide bara flyger, det blir helt snurrigt och det känns verkligen som att jag ska börja svimma. En kompis jag har sa att jag kanske borde prata med någon om det men varför? Hur kan de hjälpa mig? Jag är ganska van vid det, har aldrig riktigt berättat om det, ja förutom för henne men jag känner att jag är så vad vid det nu att jag kan hantera det (!?)
Och för er som inte förstår vad jag menar... Tänk er att verkligheter blir för mycket, det blir som en kvävande känsla som bara sköljer över er.
I stunder som dessa behöver jag mina superhjältar, de hjälper mig stå kvar med fötterna på jorden. Jag kan stänga av allt runt om mig och bara vara, som i ett vakum av ingenting, som att släcka alla lampor tills batteriet är laddat igen och man kan återgå till vad man än höll på med.
Även ifall jag inte mår dåligt idag är det vid sådana tillfällen jag kan få sprättet i fingarna att vilja skada igen och därför säger jag att jag kallar på mina superhjältar, de har inga mantlar eller superkrafter...
De behöver ingen mantel för att rädda mig.
Men varför skriver jag detta nu? Jag sitter inpluggad med stängd dörr och laddar om, just nu när jag är kvar I känslan jag har haft är det lätt att beskriva den, att förstå och analysera den. Jag vet inte vad det är, ifall bara jag har det eller vad men det är en del av mig.
We're on the rail!
