Skit sak samma, livet går ju åt helvete ändån. Inte för mig, för mig är allt bra men för alla runt om känns det som att det havererar, jag vill inte gå in i detalj på vad som hänt men helt plötsligt märker jag alla sjukdomar runt mig, familjen, vänner, bekata...vad ska man göra?
Man kan inte göra ett piss, så enkelt är det.
Jag vill rymma, ifrån verkligheten. In i en folkabuss med trevligt folk och bara köra tills vägen eller bensinen tar slut och sedan bara vara, funderar på att deleta facebook för jag bryr mig inte om vad som händer andra (vill jag veta frågar jag de jag bryr mig om) och jag fattar inte varför någon bryr sig om vad som händer mig...varför är vi så jävla intressanta?
Det är vi inte. Inte jag i alla fall. Vet vad första tatueringen blir, måste bara ha stålar för att göra den.
Så...livet...jag skulle kunna skriva om vad jag gjort idag, visa bilder på mina kläder jag burit men inte ens jag bryr mig om det, så varför skulle du?
Jag är en brud som vilken annan som helst, jag är inte speciell alls. Jag bara finns tillsammans med 51% av världens befolkning som delar mitt kön.
Seriöst vill någon rymma iväg från verkligheten med mig? Bara chilla, spela musik, lyssna på musik, prata om livet och världen runt om oss. Någon som hakar på? Har jag sålt min idé...
Kapten Röd är mitt sällskap och tankarna är mitt gissel, här sitter jag 17 år och funderar på livet.
Det har hänt mycket på sistone, tankar snurrar, bohemlivet kallar på mig och musselsoppa står på menyn.
Du får inte ge upp utan en kamp;
Ibland känns det som att hela mitt liv har varit en kamp, en kamp mot världen, mot mig själv, mot ångesten mot allt. Äntligen ligger vägen framför mig klar…vägen är tom, jag kan skriva om mitt ’öde’ helt själv.
Det har blivit en ny låt, det har blivit musikspelande. Nu kan jag inte spela Mirror Mirror utan att höra Ennos violinspel till, det har blivit en del utav låten.
Det var en fantastik konsert jag var på i Torsdags, mycket bra musik, mycket trevligt folk, idag var det firande, chokladbollar och solsken, turer i bilen framför ratten i mörker. Jag tror det blir blinkepartaj på Witten i afton, ravelamporna är tända. Längtar tills jag får leva i friheten, frågat runt hos tatuerare idag, nu vet jag vad jag vill göra. Vandringslusten är tillbaka, mitt hjärta bankar, jag vet vad jag behöver för att den ska tillfredsställas.
Det är dags att rycka upp sig och bil sig själv igen.
Skulle inte tro att detta blir någon långvarig visit, jag har inget internet hemma (vi har fått flytta på grund av vattenskada)
men lite korta uppdateringar ifrån livet kan ni få.
- Jag går och lägger mig tidigt.
Mestadels för att jag är så förfärligt trött om kvällarna.
Jag lyssnar på podcasts nästan dygnet runt (och 100% av podcasten består av Welcome to Nightvale)
- Idag ska jag försöka beställa lite saker online.
- Jag har varit barnkalasvakt idag
Mitt hår är förövrigt blå/grönt efter ett försök att färga det lila (det var lila i mindre än en vecka) men det skall åtgärdas på torsdag.
Annars kommer kommande vecka bli stressig, har planer för nästa varje dag och i morgon ska Felicia ha släktkalas då hon blir 9 på måndag.
Det är mindre än fem månader tills jag blir 18 (igår var det 5 månader)
Vad mer? Inte så mycket, där har ni en kort inblick i mitt liv och här kommer lite bilder som kompensation.